Kategori: Allmänt

Nu på Bokrean

Jag skrev boken “Textil redesign till nytta och nöje” för att inspirera mig själv och andra till att skapa nya plagg av redan använda textilier. Boken har nu funnits på bokmarknaden i ett par år och blivit väl mottagen av dem som läst den. Nu sänker jag mitt pris till bokhandeln så att den kan dyka upp på årets bokrea. Jag vill ge boken så stor spridning som möjligt.
Här hittar du länk till att provläsa några sidor.

Vill du köpa den så har bl a Bokus tagit in den till BOKREAN. Den kan förbokas redan nu. Levereras från 25 februari.

Jacka av kimonobälte – Obi

Jag köpte ett begagnat Obi. Det är det “bälte” som man har runt en Japansk Kimono. De kan viras/knytas på många olika sätt. Jag köpte av en kvalitet som Japanerna själva anser vara för slitet/fläckat för att användas på det traditionella sättet.
Jag sprättade stygn för stygn. Allt handsytt. Små fina stygn. Undrar av vem och när. Känner vördnad inför arbetet och glädje att få arbete med så fin kvalitet och kunna ge tyget ett fortsatt liv i ett helt annat sammanhang. Hos mig blir det till en kort jacka.


Obi är lång, om jag minns rätt var det ca 5 meter. Inuti finns ett tyg som är stelt. Det behövs säkert när Obi´n skall vikas. Jag tar vara på det tyget för kommande behov. Där det är möjligt använder jag hellre stelt tyg istället för plastmaterial som stryks på.

Inuti en söm hittar jag vackra Japanska bokstäver i guld. Jag tar hjälp av japansk vän i Stockholm, Tack Noriko. Det visar sig vara namnet på ett företag som tillverkar Obi mm. Deras hemsida ( https://kitadekogei.co.jp/) är vacker och Google Maps hjälper mig att finna platsen. Tänk, det ligger 200 meter från det hotell jag bodde på i Kyoto för några år sedan. Jag har alltså flera gånger passerat deras ytterdörr.

När jag hittar bilderna på den fullt utvikta Obi ´ n och hur jag la mönsterdelarna till jackan så lägger jag upp dem här. Just nu är de spårlöst försvunna.

Jackan är sydd efter grundmönster i boken Mönster och konstruktion för damkläder av Inger Öberg o Hervor Ersman. Den har lite nedhasad ärm som ger bra rörelseomfång för armarna. Jag fick göra vissa små ändringar för att få tyget att räcka till.
Jag tycker knapphål är svårt att göra snyggt. Länge letade jag efter bra idé att knäppa jackan kant-i-kant och “osynligt” på ett sätt som också var osynligt eller åtminstone väldigt snyggt när den är öppen. Ännu har jag inte kommit på hur det skulle vara. Hör av dig om du har någon idé. Här gjorde jag tyg hankar, en från vardera sidan.

I ryggen en hank med knapp, dekorativt och kan användas för att hänga upp jackan på en krok. Knappen bör vara så platt som möjligt för att inte bli obekväm när man sitter mot ryggstöd.

Den fina Japanska texten i guld fick sin plats längst ner på ryggens insida.
Jackan är fodrad med sidenfoder från en begagnad Kimono.

Skinnjacka blev älskad väska

I höstas skrev jag i inlägg att jag lämnat iväg en gammal skinnjacka och en ryggväska för att bli en ny ryggväska. Skinnjackan hade jag fått från ett dösbo. Den var alldeles för stor för mig och modellen kändes inte aktuell för någon annan heller. Väskan hade perfekt modell men dålig kvalité på materialet. Jag hade sett att “Stiches by Nina” i Eskilstuna sydde fina väskor av återbruk och hon åtog sig att försöka få till en ryggväska av jackan i modell som liknande den ryggväskan jag hade. Med varm hand överlämnade jacka och väska vid ett besök i Eskilstuna hösten 2023. Nu har jag använt den nya ryggan i nästan ett halvår och är jättenöjd. Tack till Stiches by Nina (https://www.facebook.com/stitchesbynina/)

Skinnjacka i gott skinn men fel modell.
Ryggväska i dåligt fejkskinn men rätt modell.
Lämnades till “Stiches by Nina”.
“Stiches by Nina” gjorde magiskt fint arbete. Jag älskar min nya väska i gott skinn och perfekt modell.
“Sticehs by Nina” återande många bra detlajer från väska, tex dragkedjan med dekerativa “kläppar” och spännen för remmarna.
Många praktiska fickor.
Nya och gamla varumärket.
Biten med det vackra skinnmärket kommer från jackan och blir här en liten ficka på insidan av väskan.

Jeans blev kjolar

Jag fick en säck med jeans från Second Handbutikens överskott.
Dottern såg en inspirerande bild på en snygg jeanskjol.
Det blev dessa kjolar till oss båda.

Här är några bilder som beskriver hur jag gjorde.

Sprätta upp grennsömmen, från strax under blixtlåset till där sömmen blir rak på bakstycket. Sprätta sidsömmarna till där fickan och ev nitar gör det besvärligt att sprätta längre.
Ta ett skräptyg (gammalt lakan) och prova dig fram till rätt form på kilarna. Jag tråcklar och nålar lite om vart annat tills jag är nöjd med formen på kilarna.
När formen på kilarna känns rätt lägger jag sidsömmarn mot varandra och klipper nederkanten provisoriskt. Låt den gärna vara lite “för lång” i detta skedet och gör en sista klippning senare. Sedan tar jag loss skräptyget och använder som mall till att pussla ihop kilarna av jeanstyg.
Sy fast de hoppusslade jeanskilarna. Ibland gör jag det med öppen kant som senare fransar upp sig lite lagom och ibland viker jag in beroende på vad som ser snyggast ut.
Jag lämnar hela nederkanten som den är, bara avklippt och tvättar sedan kjolen. Det brukar fransar upp sig lagom mycket vid tvätten. Man får ibland pilla och klippa lite för att det skall bli riktigt snygg frans som sedan håller sig bra i kommande tvättar. Vill man kan man sy fast en remsa jeanstyg längs kanten för att få mer fran.

Tre uppskattade författarträffar

Så glad över att ha blivit inbjuden att hålla författarträff på tre fina bibliotek i Östergötland och Småland, Hageby bibliotek i Norrköping, Aneby och Eksjö bibliotek.
Roligt att få inspirera till Textil Redesign och återbruk. Känner mig stolt och glad när jag ser min bok i bibliotekshyllan.

Författarträff på Aneby bibliotek,
så roligt att få inspirera.
Jag har med många redesignade plagg så att deltagarna kan granska hur de har sytts.
Workshop i Sashiko.
Välja tyg och tråd.
Enkla stygn med stor potential. På svenska heter stygnet Förstygn. Jag kallar det ibland för tråckelstygn. Helt enkelt, bara upp och ner.
Läsa bok såväl som eget prov med Sashiko
kan inspirera till eget redesign.

Detta sätt att nå ut med budskapet om vikten av textil redesign och återbruk känns helt rätt. Nu skall jag finslipa konceptet och sedan erbjuda det till fler bibliotek.
Träffarna inleds med “föreläsning” som tar sin utgångspunkt i min bok “Textil redesign till nytta och nöje”. Jag har med mig många plagg så att deltagarna verkligen kan se hur de är sydda. Det föder intressanta samtal om hur var och en kan gå vidare med egna projekt. Träffens avslutas med en workshop där deltagarna får prova på Sashiko, ett enkelt broderistygn som ofta passar bra in när man sysslar med redesign, både funktionellt och dekorativt.

Långskjorta av herrskjorta och
gamla handvävda handdukar
som nu var ordentligt slitna på vissa ställen.
Sashikostygnen har här använts för att stabilisera kanten på handduken. Den var uttöjd och vågig, vilken inte såg så snygg ut.
Sashiko kan blandas med andra enkla stygn för att lappa och laga.

Tips om intressant bok “Skavank”

och även blogg, nyhetsbrev mm av Isabelle McAllister

“Av en slump hittade jag Isabelle McAllister https://chunksofchange.substack.com/
Jag kände genast att hennes sätt att tänka passar mig. Vi tänker lika men i helt olika termer. Det sakll bli så intressant att följa henne arbete framöver.
Så här börjar hon beskrivningen av sig själv: “Isabelle McAllister heter jag och jobbar som omställningsaktivist. Hittar inget bättre ord än att jag aktivt jobbar för att vi ska ställa om.”
“Krasst så behöver vi göra det vi nu gör på ett annat sätt för att den här planeten ska överleva och vi med den. Det finns många nyhetsbrev som samlar coola och intressanta nyheter från världen – här försöker jag sätta det jag hittar och spanar på i ett hållbart framtidsperspektiv.”
Jag vill verkligen rekommendera att läsa hennes bok “Skavank” om att “Laga vårda och uppskatta det gamla och nötta”. och att följa hennes blogg och nyhetsbrev. Själv har jag valt att fokusera på textilier men Isabelle greppar kunnig och initierat ett bredare fält av vår konsumtion.

Redesign av återbrukad skinnjacka

Väska av dåligt kvalitet, men perfekt form, får bli modell för ny.

Brun Skinnjacka och beige väska på en grön bänk mot en faluröd vägg

Nu har jag varit i Eskilstuna och träffat Christina Lindell på “Stitches by Nina” som är superduktig på att sy väskor. Vi sågs på galleri Konst´igt där hon och flera andra duktiga hantverkare ställer ut. Så nu har jag tagit avsked av min gamla ryggsäck som jag alltid gillat formen på, men tyvärr är kvaliteten är usel så nu flagar ytan bort. Jag har också tagit avsked av skinnjackan jag fått för några år sedan i en “tyg”-kasse. Christina skall göra något nytt av detta. Det skall bli så spännande att se vad hon åstadkommer. Jag väntar med spänning. Bild kommer här när det är klart.

Christina Lindell står framför en utställning av de väskor hon skapat av återbruk

Föreslagen till Nordiska Rådets Miljöpris

Ibland blir man verkligen överraskad. På facebookgruppen “Textilt Återbruk Orust” kom ett inlägg om att jag är föreslagen till Nordiska Rådets Miljöpris. Jag är superglad och verkligen överraskad. Undrar vem som föreslagit mig?
Roligt att ett litet lokalt miljöarbete får uppmärksamhet bland stora aktörer. Men tillsammans med alla andra hobbysömmerskor som syr av textilt återbruk utgör vi också en stor aktör, med en stark kraft för att minska konsumtionen av nytillverkat. Jag kommer att fortsätta kämpa, på de sätt jag förmår, för att vi skall få den uppmärksamhet vi är värda.

Maria Schmidt Larsson sitter vid sin symaskin

lovande utveckling för redesign och återbruk i sverige

Dagens Nyheter skriver om lyckade varumärkessatsningar bland svenska designers och s.k. mikrofabriker.
Så spännande att följa den utvecklingen.
Nu hoppas jag att någon dessutom vill utveckla en form av säljkanal där vi hobbysömmerskor kan få hjälp att nå ut till kunder. Vi syr inte så många plagg var och en av oss, men vi är många, och kan bli fler om säljmöjligheterna fanns. I facebookgrupper som har textil redesign och återbruk som tema kan märker man hur stort detta är på hobbynivå. Själv är jag medlem i bl a gruppen “Sy och skapa om gamla kläder till nya!” med fler än 40 000 medlemmar. Det är så inspirerande att se all kreativitet och sömnadsskicklighet. Vilken resurs här finns som skulle kunna bli en del i ett bättre utnyttjande av de textiler som redan producerat. Vi är många som vill sy mer än för det egna behovet men begränsas av att vi har svårt att nå rätt kundkrets. En affärsmöjlighet för den som vill ta tag i det!??