Nu på Bokrean

Jag skrev boken “Textil redesign till nytta och nöje” för att inspirera mig själv och andra till att skapa nya plagg av redan använda textilier. Boken har nu funnits på bokmarknaden i ett par år och blivit väl mottagen av dem som läst den. Nu sänker jag mitt pris till bokhandeln så att den kan dyka upp på årets bokrea. Jag vill ge boken så stor spridning som möjligt.
Här hittar du länk till att provläsa några sidor.

Vill du köpa den så har bl a Bokus tagit in den till BOKREAN. Den kan förbokas redan nu. Levereras från 25 februari.

Jacka av kimonobälte – Obi

Jag köpte ett begagnat Obi. Det är det “bälte” som man har runt en Japansk Kimono. De kan viras/knytas på många olika sätt. Jag köpte av en kvalitet som Japanerna själva anser vara för slitet/fläckat för att användas på det traditionella sättet.
Jag sprättade stygn för stygn. Allt handsytt. Små fina stygn. Undrar av vem och när. Känner vördnad inför arbetet och glädje att få arbete med så fin kvalitet och kunna ge tyget ett fortsatt liv i ett helt annat sammanhang. Hos mig blir det till en kort jacka.


Obi är lång, om jag minns rätt var det ca 5 meter. Inuti finns ett tyg som är stelt. Det behövs säkert när Obi´n skall vikas. Jag tar vara på det tyget för kommande behov. Där det är möjligt använder jag hellre stelt tyg istället för plastmaterial som stryks på.

Inuti en söm hittar jag vackra Japanska bokstäver i guld. Jag tar hjälp av japansk vän i Stockholm, Tack Noriko. Det visar sig vara namnet på ett företag som tillverkar Obi mm. Deras hemsida ( https://kitadekogei.co.jp/) är vacker och Google Maps hjälper mig att finna platsen. Tänk, det ligger 200 meter från det hotell jag bodde på i Kyoto för några år sedan. Jag har alltså flera gånger passerat deras ytterdörr.

När jag hittar bilderna på den fullt utvikta Obi ´ n och hur jag la mönsterdelarna till jackan så lägger jag upp dem här. Just nu är de spårlöst försvunna.

Jackan är sydd efter grundmönster i boken Mönster och konstruktion för damkläder av Inger Öberg o Hervor Ersman. Den har lite nedhasad ärm som ger bra rörelseomfång för armarna. Jag fick göra vissa små ändringar för att få tyget att räcka till.
Jag tycker knapphål är svårt att göra snyggt. Länge letade jag efter bra idé att knäppa jackan kant-i-kant och “osynligt” på ett sätt som också var osynligt eller åtminstone väldigt snyggt när den är öppen. Ännu har jag inte kommit på hur det skulle vara. Hör av dig om du har någon idé. Här gjorde jag tyg hankar, en från vardera sidan.

I ryggen en hank med knapp, dekorativt och kan användas för att hänga upp jackan på en krok. Knappen bör vara så platt som möjligt för att inte bli obekväm när man sitter mot ryggstöd.

Den fina Japanska texten i guld fick sin plats längst ner på ryggens insida.
Jackan är fodrad med sidenfoder från en begagnad Kimono.

Glad överraskning i ica-kuriren

Så kul att läsa artikeln om dig, sa min väninna Christina. Jag förstod först ingenting.
Men det visade sig att ICA-Kuriren har nu ( nov -24) en stor artikel om mig och min ambition att sprida tanken om Textil Redesign. Den har tidigare varit publicerad i Hemmets Journal, och den visste jag om. Så roligt att den nu nådde ut till en ny målgrupp och att den även kan läsas på nätet. Tacksam!
https://www.hemtrevligt.se/icakuriren/artiklar/reportage/20241108/maria-syr-nytt-av-gardiner-dukar/

bild på framsidan av boken "Textil redesign till nytta och nöke"
bok med 120 sidor tips om hur du förlänger livet på jeans och andra plagg

Skinnjacka blev älskad väska

I höstas skrev jag i inlägg att jag lämnat iväg en gammal skinnjacka och en ryggväska för att bli en ny ryggväska. Skinnjackan hade jag fått från ett dösbo. Den var alldeles för stor för mig och modellen kändes inte aktuell för någon annan heller. Väskan hade perfekt modell men dålig kvalité på materialet. Jag hade sett att “Stiches by Nina” i Eskilstuna sydde fina väskor av återbruk och hon åtog sig att försöka få till en ryggväska av jackan i modell som liknande den ryggväskan jag hade. Med varm hand överlämnade jacka och väska vid ett besök i Eskilstuna hösten 2023. Nu har jag använt den nya ryggan i nästan ett halvår och är jättenöjd. Tack till Stiches by Nina (https://www.facebook.com/stitchesbynina/)

Skinnjacka i gott skinn men fel modell.
Ryggväska i dåligt fejkskinn men rätt modell.
Lämnades till “Stiches by Nina”.
“Stiches by Nina” gjorde magiskt fint arbete. Jag älskar min nya väska i gott skinn och perfekt modell.
“Sticehs by Nina” återande många bra detlajer från väska, tex dragkedjan med dekerativa “kläppar” och spännen för remmarna.
Många praktiska fickor.
Nya och gamla varumärket.
Biten med det vackra skinnmärket kommer från jackan och blir här en liten ficka på insidan av väskan.

Jeans blev kjolar

Jag fick en säck med jeans från Second Handbutikens överskott.
Dottern såg en inspirerande bild på en snygg jeanskjol.
Det blev dessa kjolar till oss båda.

Här är några bilder som beskriver hur jag gjorde.

Sprätta upp grennsömmen, från strax under blixtlåset till där sömmen blir rak på bakstycket. Sprätta sidsömmarna till där fickan och ev nitar gör det besvärligt att sprätta längre.
Ta ett skräptyg (gammalt lakan) och prova dig fram till rätt form på kilarna. Jag tråcklar och nålar lite om vart annat tills jag är nöjd med formen på kilarna.
När formen på kilarna känns rätt lägger jag sidsömmarn mot varandra och klipper nederkanten provisoriskt. Låt den gärna vara lite “för lång” i detta skedet och gör en sista klippning senare. Sedan tar jag loss skräptyget och använder som mall till att pussla ihop kilarna av jeanstyg.
Sy fast de hoppusslade jeanskilarna. Ibland gör jag det med öppen kant som senare fransar upp sig lite lagom och ibland viker jag in beroende på vad som ser snyggast ut.
Jag lämnar hela nederkanten som den är, bara avklippt och tvättar sedan kjolen. Det brukar fransar upp sig lagom mycket vid tvätten. Man får ibland pilla och klippa lite för att det skall bli riktigt snygg frans som sedan håller sig bra i kommande tvättar. Vill man kan man sy fast en remsa jeanstyg längs kanten för att få mer fran.

Duk blev jacka

Duken har legat framför mig många gånger under senaste året. Själv bär jag sällan blommigt, och ännu mer sällan blått/vitt i så stark kontrast, men ändå har den lockat mitt öga.
Jag har en tid provat mig fram till ett mönster för jacka jag vill sy av ett japanskt sidentyg jag har. Min vän Ann-Katrin såg hur blommönstret på duken kunde falla på plats. Jag är jättenöjd med jackan, den och några till i samma modell men helt andra tyger kommer att finnas till försäljning på utställning i sommar. (Karins Hus, Henån, Orust vecka 29) Med några justeringar till är jag snart framme vid en modell som passar mig själv och det vackra japanska sidentyget. Modellen är rak och rymlig, och passar många olika kroppar. Jag strävar även efter så få sömmar som möjligt för att inte störa tygets mönsterbild. Jag har utgått från grundmönster till jacka i boken “Mönster och konstruktion för damkläder” av Inger Öberg och Hervor Ersman.

Här är mitt fina Japanska tyg, som skall bli en jacka till mig själv. Tyget har tidigare varit ett Obi (bältet man bär till Kimono)

Jeans blev kjol

Två jeans som var för smala över låren blev en älskad kjol med gott “schwung”.

Snyggt hellång bak men kort fram gör den bekvämare än om den varit hellång även där.
Resutlatet blev så bra att jag nu håller på med en kjol till mig själv. Där fotodokumenterar jag process och kommer att lägga upp foton.
Att tillverka jeans innebär stor negativ miljöpåverkan. Så allt du kan göra för att använda först plagget och sedan tyget så länge som möjligt är en miljöinsats.

Tre uppskattade författarträffar

Så glad över att ha blivit inbjuden att hålla författarträff på tre fina bibliotek i Östergötland och Småland, Hageby bibliotek i Norrköping, Aneby och Eksjö bibliotek.
Roligt att få inspirera till Textil Redesign och återbruk. Känner mig stolt och glad när jag ser min bok i bibliotekshyllan.

Författarträff på Aneby bibliotek,
så roligt att få inspirera.
Jag har med många redesignade plagg så att deltagarna kan granska hur de har sytts.
Workshop i Sashiko.
Välja tyg och tråd.
Enkla stygn med stor potential. På svenska heter stygnet Förstygn. Jag kallar det ibland för tråckelstygn. Helt enkelt, bara upp och ner.
Läsa bok såväl som eget prov med Sashiko
kan inspirera till eget redesign.

Detta sätt att nå ut med budskapet om vikten av textil redesign och återbruk känns helt rätt. Nu skall jag finslipa konceptet och sedan erbjuda det till fler bibliotek.
Träffarna inleds med “föreläsning” som tar sin utgångspunkt i min bok “Textil redesign till nytta och nöje”. Jag har med mig många plagg så att deltagarna verkligen kan se hur de är sydda. Det föder intressanta samtal om hur var och en kan gå vidare med egna projekt. Träffens avslutas med en workshop där deltagarna får prova på Sashiko, ett enkelt broderistygn som ofta passar bra in när man sysslar med redesign, både funktionellt och dekorativt.

Långskjorta av herrskjorta och
gamla handvävda handdukar
som nu var ordentligt slitna på vissa ställen.
Sashikostygnen har här använts för att stabilisera kanten på handduken. Den var uttöjd och vågig, vilken inte såg så snygg ut.
Sashiko kan blandas med andra enkla stygn för att lappa och laga.

Eko-tryck på Ädelfors folkhögskola

Sommaren 2023 var jag på kurs på Ädelfors Folkhögskola. Kursledare var Anna Kjellander

En härlig kurs där vi plockade växter, la dem på tyg, värme och kokade på en mängd olika sätt. En del blev bra och annat blev ännu bättre. Alltid lika spännande att packa upp sitt paket. Som en present till sig själv. Nedan en bildkavalkad.

Eko-tryck uppåt väggarna

Provlappar blev väggprydnad

Under några år har jag gått kurser och på egen hand provat Eko-tryck (eko-print). Man lägger blommor, blad, bar och annat från naturen på sitt tyg och värmer. Det finns mycket man kan variera: kvalitet på tyget, vilka växter, förbehandling av tyget (soyamjölk, alun…) , PH-regelring av vattnet, rost i vattnet, koppar i vattnet, temperatur, tid i badet, tid som det får vila efter badet……. Det finns nog inget slut på hur många parametrar man kan ändra. Jag har provat mycket i hopp om att bli skicklig och kunna förutse lite grann i alla fall. Överraskningsmomentet när man packar upp sitt tygpaket är hela processens höjdpunkt, så det vill jag inte ta bort. Men jag skulle vilja lära mig att minimera de där tillfällen då det blir nästan inget alls. Så i mina gömmor finns nu många små sparade provlappar med underbara bladavtryck.
Under några underbara dagar hösten 2023 hyrde jag och en härligt kreativ väninna ett av ateljéhusen vid Akvarellmuseet på Tjörn. Med mig hade jag en låda med utvalda provlappar, lite brodertrådar i samma färgskala och ett stort tyg. Av det skapade jag en väggprydnad. Nu njuter jag dagligen av att se mina fina prover och kan gå och fundera över mitt nästa försök inom Ekotryck.

Golvet är en bra plats för stort skapande. Från ateljéns sovloft får jag bra sikt på skapandet.

Våra dagar i Ateljén bjöd på solsken och stiltje och men även regn som piskade från sidan.